Två intressanta undersökningar nyligen visar att detta med ekonomi engagerar människor. SBAB och Nordea har i olika undersökningar redovisat pengars påverkan på relationer samt känslan av trygghet.
Vardagsekonomin den vanligaste källan till konflikt
Matkostnader och räkningar. Det klingar inte särskilt roligt, men är en nödvändig del av vardagen för de allra flesta. Dessvärre är det också två av de vanligaste orsakerna till ekonomiska konflikter i en relation. Det visar en undersökning SBAB har låtit göra för att uppmärksamma alla hjärtans dag.
Det är tveksamt om pengar gör någon lycklig, men de kanske åtminstone underlätta livet. Ungefär hälften av alla par bråkar om ekonomin ibland och egentligen är det inte så konstigt. Hur mycket vi tjänar, hur mycket vi har sparat och vad vi vill göra med våra pengar är högst individuellt.
Allra vanligast är det att bråka om matkostnader som 49 procent svarar är en källa till konflikt. Efter matkostnader är det vanligast att bråka om kostnaden för prylar (48 procent) och om fördelningen av räkningar (46 procent). Den minst vanliga källan till konflikter är ett för stort sparande. Bara 22 procent tycker att man kan spara för mycket – eller snåla, beroende på hur man ser på saken.
Den vanligaste orsaken till konflikter är helt enkelt vardagsekonomin. Matkostnader och räkningar hör till det som oftast orsakar bråk om pengar i relationer menar Maria Landeborn, privatekonom på SBAB.
Bland kvinnor är det vanligare att se olika ekonomiska förutsättningar och semesterkassan som ett problem. Det kan bero på att kvinnor i genomsnitt tjänar mindre än män, att de oftare är hemma med barnen och i högre grad jobbar deltid. Bland männen är det vanligare att se kostnader för kläder och kroppsvård som en konfliktkälla.
Så löser ni konflikten
Som tur är finns det bra sätt att också förebygga konflikter. De har i undersökningen gett ett antal förslag på hur man undviker bråk, och framför allt handlar lösningarna om att prata med varandra. Att diskutera större inköp i förväg, ha bättre marginaler i ekonomin och en gemensamt upprättad budget rankas som de tre viktigaste åtgärderna.
Mindre effektivt är det att låta var och en sköta sin egen ekonomi. I botten av listan hamnar att ha separata ekonominer, tätt följt av att klippa kreditkorten. Mindre löneskillnader tros inte heller vara till någon större hjälp.
En bra idé är att sätta sig ner och prata med varandra när man flyttar ihop. Man har all rätt att veta hur ekonomin kommer att se ut. Gå igenom era inkomster och utgifter och kom överens om vad ni ska dela på och hur. Om en tjänar mer är det rimligt att den betalar mer. Glöm inte att också skapa utrymme för ett gemensamt sparande menar Maria Landeborn.
För mer information se rapporten Kärlek och pengar 2015
Svenskarnas ekonomiska oro skjuter i höjden
I år ökar svenskarnas ekonomiska oro markant jämfört med tidigare år. För andra året i rad är det den egna pensionen som toppar listan över vad svenskarna oroar sig mest över det kommande året. Det följs av oro för den svenska ekonomin och oro för att förlora jobbet, enligt Nordeas årliga Trygghetsindex som mäter svenskarnas oro inom hushållsekonomi.
Resultatet speglar ganska väl de händelser som sker i vår omvärld och i hemmet. Det vi ser är en oro för den egna ekonomin och de ekonomiska förutsättningarna med en tydlig oro för Sveriges ekonomi, menar Ingela Gabrielsson, Nordeas privatekonom.
I år är nivån på svenskars ekonomiska oro den högsta sedan mätningen påbörjades 2009. Precis som förra året toppar den egna pensionen oroslistan och dessutom ökar den från 35 procent förra året till 41 procent i år. På andra plats hamnar oron för den svenska ekonomin, där 38 procent av svenska folket känner sig oroliga för vad som kommer att hända under året.
Det är inte alls konstigt att fler oroar sig för sin pension jämfört förra året. I år har man infört nya regler som gör att eget avdragsgillt pensionssparande inte längre är att rekommendera. Det i kombination med en pågående debatt om hur pensionspengarna ska räcka till för pensionärerna gör denna oro helt befogad, menar Ingela Gabrielsson. Det är mycket viktigt att var och en tar tag i denna oro och kommer igång med ett nytt eller fortsatt pensionssparande.
Oro för arbetslöshet har seglat upp som en bubblare på fem-i-topp listan i år. Även om svensk ekonomi nu utvecklas väl, oroar sig mer än var tredje person, 36 procent, för att bli arbetslös och förlora inkomst.
Ingela Gabrielssons råd är avslutningsvis att ta reda på vilken ersättning man skulle få som arbetslös och med utgångspunkt från det se över sina utgifter och sina ekonomiska vanor för att ha en beredskap.
För mer information se Nordea Trygghetsindex 2015
Kommentarer? Synpunkter?
