JAK jämfört med banklån

Är det idag möjligt att låna räntefritt? Ja det är det! Är det då bra? Nja, därom "tvistar de lärde". Denna fråga har engagerat många både förespråkare och kritiker. I detta inlägg belyses JAK-lån jämfört med traditionella banklån!

Vad är JAK

JAK Medlemsbank är en svensk räntefri bank. Banken är medlemsägd och medlemmarna sparar pengar utan att få ränta och lånar pengar utan att betala ränta. Namnet kommer från den klassiska nationalekonomins produktionsfaktorer jord, arbete och kapital. (källa Wikipedia)

På JAK:s hemsida www.jak.se kan du hitta mer information, t.ex. deras egen En jämförelse mellan JAK och vanlig bank.

Det har under den senaste tiden skrivits många intressanta och insiktsfulla inlägg och artiklar om detta ämne (JAK-lån). Här kommer ett "axplock". Aftonbladet uppmärksammade nyligen detta i artikeln Han har lån utan ränta. Även Dagens Industri skrev för en tid sedan en artikel Så lånar du räntefritt. Välfärdsforskaren Andreas Bergh skrev blogginlägget Räntefria lån hos JAK-banken? Inslag.se skrev inlägget Haken med JAK Medlemsbank. Slutligen Cornucopias utmärkta inlägg JAK som alternativ till nuvarande banksystem.

JAK:s lån
JAK:s lån innebär i huvudsak följande speciella förutsättningar.

• Ingen ränta
• Medlemsavgift på 250 kr per år
• En årlig administrationsavgift motsvarande 3 % av aktuell skuld
• Deposition av låneinsats på 6 % av lånebeloppet
• Krav på sparande (utan ränta) motsvarande amortering
• Lån medges upp till 75 % av köpesumman

JAK vs. banklån
Om vi jämför JAK:s upplägg med ett traditionellt banklån kan vi konstatera följande. Om vi har en samhällsekonomi med "normal" inflation och "normala" räntenivåer - pekar de flesta räkneexempel på att ett traditionellt banklån är ekonomiskt fördelaktigare än ett lån via JAK. Se t.ex. räkneexemplet i DI eller följande intressanta räkneexempel. För att göra en egen beräkning kan du ladda hem kalkylbladet från http://anlo.net/jak.xls. Fyll i de gula rutorna med lånebelopp, avbetalningstid och räntesatser så beräknas resultatet.

Jag tror att det blir svårt för många att kunna använda JAK som fastighetsfinansiär som världen ser ut just nu. Jag kan ha förståelse att en del människor lockas av deras filosofi om lokal ekonomi, och att allt inte måste ränteberäknas in absurdum. Men, för husköpare är det sällan en framkomlig väg att använda JAK. Jag tycker JAK-lån möjligen kan vara en alternativ finansieringskälla för investeringar i klassen 50-250 000 kr som man betalar tillbaka på 5-10 år, t.ex tilläggsisoleringar, installation av bergvärme, bygge av ekonomibyggnad etc.

Jag instämmer i Cornucopias slutsats att de fall JAK kan vara ekonomiskt intressant det är om vi har deflation i samhällsekonomin. I annat fall är banklån ett bättre alternativ. Sen finns det ju också människor som väljer JAK utifrån andra skäl än de rent ekonomiska. Det kan då handla om ideologi eller helt enkelt en misstro mot banksektorn eller en rädsla för att det finansiella systemet ska kollapsa.

Vad tycker du om "räntefria" JAK-lån?

Läs även andra bloggares åsikter om JAK.