Är du arbetsledare eller chef? Har du ansvar för ledarskap? Är du intresserad av verktyg för utveckling? Läs mer i detta inlägg om hur du kan förbättra ditt ledarskap med OBM!
Om du är arbetsledare, chef på jobbet eller har en styrande position på någon organisation så har du mycket ansvar. Kommunikation är en av de svåraste sakerna att mästra för personer som är i en ledande ställning, för det är väldigt vanligt att information inte når ut och att instruktioner inte följs trots att de verkade tydliga. En ledare har ofta en klar bild över vad som måste förändras för att man ska uppnå sina mål eller förbättra gruppen, men det kan vara svårt att föra in förändringar i beteenden. Det är här som OBM kan hjälpa till.
OBM står för Organisational Behaviour Management och precis som namnet föreslår så handlar det om beteenden. Det är beteenden som skapar resultat eller problem och genom att identifiera beteenden som vi vill förstärka kan vi skapa en mer framgångsrik och positiv verksamhet. OBM använder samma inlärningspsykologiska teorier och metoder som KBT, men inriktningen är beteendeförändring i arbetslivet. I princip alla verksamheter har alltid ett förändringsarbete igång, eftersom man hela tiden måste anpassa sig efter marknaden, skapa nya produkter eller tjänster och effektivisera arbetet. För att skapa en förändring måste även deltagarna förändras.
Kort förklarat så består OBM av tre delar; beteendeanalys, förändring och vidmakthållande. I beteendeanalysen tar du reda på vad som händer om medarbetarna följer införda rutiner och vad det finns för hinder. Förändringsfasen är när förändringen genomförs och feedback ges till de som följer förändringen. Vidmakthållande innebär att du ser till att förändringen som har införts fortsätter hålla.
OBM kan användas ihop med gamification, som du kan läsa mer om hos Bisevo på https://www.bisevo.se/blogg-nyheter/nyheter/obm-och-gamification där det även finns mer detaljerad information om vad OBM kan göra. Gamification innebär att beteendeförändringar belönas med olika nivåer, saker och konstant feedback. Det gör att användarna ständigt vill förändra sitt beteende, eller föra in ett nytt beteende, för att det är motiverande att klättra i nivåer och få feedback. Gamification kan till exempel innehålla saker som att ett arbetslag tävlar mot ett annat, eller att en person samlar poäng som delas ut vid varje rätt beteende och att poängen sedan leder till en belöning.
Kort förklarat: en verksamhet vill sälja mer av en specifik produkt och för att göra det måste de anställda rekommendera produkten oftare. Beteendeanalysen visar att om de anställda försöker merförsälja produkten så kommer ni att nå era mål, men ett hinder inför målet är att de anställda inte vågar föreslå att de ska köpa varan. Förändringen kan innebära att ni övar på olika säljpitchar och sedan inför dem. Efter ett tag följer du upp och ser om strategin fungerar, eller om ni måste införa något mer. För att hålla motivationen uppe kan ni införa en provision på varje såld vara.
Kommentarer? Synpunkter?
