Jag fick upp ögonen på detta tema när jag läste en artikel i Dagens PS, Ett av världens mest sensationella resmål, som handlar om landet Bhutan. I artikeln omnämndes att det rubricerade begreppet har sitt ursprung i landet. Vad är då Bruttonationallycka - BNL?
BNL - Bruttonationallycka
Om man på Wikipedia söker på ordet Brittonationallycka erhålls följande kortare definition:
Bruttonationallycka (BNL) är ett begrepp myntat av Bhutans dåvarande kung Jigme Singye Wangchuck 1972, avseende ett buddhistiskt mått på välfärd, där materiella tillgångar inte ingår utan istället livskvalitet räknas. Det är en ordlek med ordet bruttonationalprodukt, vilket från många håll kritiserats för att bara räkna ekonomi och inte lycka då "folk har det bra".En vidare problematisering i ämnet ges av Jörgen Carlberg i en artikel i Sourze.se:
BNL är ett försök till att definiera livskvalité utifrån ett större perspektiv och i psykologiska termer, till skillnad från det materialistiska alternativet BNP.
Benämningen myntades 1972 av Butans före detta kung Jigme Sangye Wangchuck, som öppnade upp landet för modernisering. BNL signalerade hans åtagande i att bygga en ekonomi som skulle tjäna landets unika kultur baserad på en buddistiskt värdefilosofi.
Likt med alla moraliska mål är det givetvis lättare sagt än gjort, men trots detta så tjänar målbilden en roll i landets planeringsprocesser genom att erbjuda en enhetlig vision, begreppet fungerar så till vida som en hörnsten i utvecklingen av landets politiska styrmedel.
När konventionella utvecklingsmodeller ser ekonomisk tillväxt som ett slutligt mål påstås BNL leda till en reell utveckling av samhället. Man tror att sann utveckling sker först när materiell och spirituell utveckling sker parallellt.
De fyra grundpelarna i BNL är:
1) hållbar utveckling
2) bevarandet och främjandet av kultur
3) bevara naturen
4) hälsosamma styrelseformer
BNL är en, som namnet antyder, konceptuell, kvantitativ mätning av välmående och lycka. De två mätområdena är motiverade av övertygelsen om att subjektiv mätning av välfärd och lycka är mer relevant än objektiv mätning av konsumtion. Då det inte alltid är direkt mätbart så mäter man de faktorer som man tror leder till ökad lycka.
Andra generationens BNL-koncept behandlar lycka utifrån en mätbar socioekonomisk utveckling. En modell som föreslogs 2006 av Mad Yones vid International Institute of Management. Genom att mäta sju utvecklingsområden, inklusive nationens mentala och emotionella hälsa blir BNL ett index som ger ett genomsnittligt värde per innevånare. De områden som mäts är individens ekonomi, miljö, fysik, psykologi, arbetsplats samt de sociala och politiska faktorerna.
I Sverige mäts mycket av det här redan, men det vi saknar är en samlingsterm och ett gemensamt index som ger oss möjligheten att se huruvida utvecklingen förbättras eller försämras.Tydligen mäts Gross National Happiness (Bruttonationallycka) i 40 länder för närvarande.
Att mäta vad som gör livet värt att leva
En annan person som har tänkt till om detta är den amerikanske företagaren Chip Conley. Han har gjort efterforskningar och kommit fram till mycket intressanta slutsatser. Se presentationen i följande föredrag från den årliga konferensen TED - Ideas worth spreading år 2010.
Tycker du att Sverige har en hög "Bruttonationallycka" och vad baserar du svaret på? Kan vi mäta vad som gör livet värt att leva?
Läs även andra bloggares åsikter om Bruttonationallycka.
