Under senare år har ett stort antal nya sparprodukter som innehåller flera olika delar, dykt upp på marknaden. Aktieindexobligationer är den vanligaste formen av dessa så kallade strukturerade produkter. De utfärdas ofta av värdepappersbolag.
Andra benämningar kan vara SPAX, aktieobligationer, kreditkorgsobligationer, räntekorgsobligationer, valutakorgsobligationer och så vidare beroende på vilket underliggande tillgångsslag som bestämmer obligationens avkastning.
En indexobligation beskrivs ofta som bestående av en obligation och en option. En annan, mer korrekt, beskrivning är att indexobligationen är en obligation med variabel kupong. Kupongens storlek är beroende på utvecklingen av en annan tillgångs prisutveckling, ett exempel på en sådan tillgång kan vara aktier, aktieindex eller fonder. Indexobligationernas nominella belopp är fast och skall återbetalas vid löptidens utgång (”obligationsdelen”). På så vis har indexobligationen en begränsad förlustrisk jämfört med till exempel aktier och investeringsfonder. Ersättningen som investeraren får på återbetalningsdagen (”kupongen”) beräknas utifrån utvecklingen i ett finansiellt index eller en korg av värdepapper. Indexet eller korgen kan bestå av aktier, obligationer, valutor eller andra tillgångar som handlas på de finansiella marknaderna.
Fågel eller fisk? Meningarna om strukturerade produkter är delade. "De öppnar helt nya vägar att spara tryggt" tycker en del. Andra tycker att det är dyra avgifter och en del risker...
En strukturerad produkt erbjuder en avkastning som liknar den från riskfyllda tillgångar utan den vanligtvis medföljande risken, något som ger positiva effekter i en portfölj. Det är en dynamisk placering som tack vare sin konstruktion ändrar följsamhet beroende på hur marknaden utvecklas. Detta gör den lämplig i passiv förvaltning.Enligt min uppfattning är det illa att ”köpa” så kallade ”trygga” sparlösningar. De är alltid behäftade med avgifter som gröper ur sparkapitalet. Kapitalförsäkringar är finansmarknadens nuvarande ”älskling”. Bra lösning om du själv är aktiv och byter fonder inom försäkringen i takt med börsutvecklingen och också vågar ta risker. Men mycket onödig i många fall där man inte bör ha några onödiga avbräck i sitt sparande. Att ta hög risk är en riktigt dålig strategi.
Strukturerade produkter är finansiella produkter som kombinerar olika finansiella instrument (aktier, optioner, terminer etc.) och tagits fram av utfärdaren (emittenten) för att passa olika riskprofiler. Exempel på strukturerade produkter är aktieindexobligationer, warranter och olika typer av certifikat. En strukturerad produkt är värdepapper som består av flera, oftast två, olika typer av finansiella instrument. Vanligt är en kombination av indexobligationer och aktieindexobligationer. De kan även bestå av aktier, optioner och terminer.
Konstruktion
En strukturerad produkt med kapitalskydd fungerar som en obligation där investeraren efter löptidens slut återfår det nominella beloppet och indexavkastningen om positiv. Strukturerade produkter med kapitalskydd består av en obligation och en option. En del av det investerade beloppet placeras i en nollkupongsobligation för att återbetala det nominella beloppet på slutdagen. Den resterande delen placeras i en option som ger exponering mot det valda tillgångsslaget som till exempel en specifik marknad, en utvald bransch eller olika slags tillgångar.
Priset på optionen och hur stort belopp som placeras i obligationsdelen bestämmer hur många optioner som ska köpas. Antalet optioner bestämmer deltagandegrad. Deltagandegraden visar procentandelen som följer den underliggande tillgångens utveckling. Deltagandegraden kan ökas genom att betala överkurs. Överkursen är den del av kapitalet som riskeras.
Risk
Investeraren kan bli utan motsvarande alternativavkastning (obligationsräntan) om den strukturerade produkten endast återbetalar det nominella beloppet. En strukturerad produkt med kapitalskydd återbetalar endast det nominella beloppet om den underliggande tillgången inte utvecklas positivt och därför kan investeraren förlora avgifter som t ex courtage och eventuell betald överkurs. Kreditrisk på emittenten. Emittenten är den bank/institution som har ställt ut produkten och det är emittenten som återbetalar det nominella beloppet och eventuell avkastning efter löptidens slut.
Mer information
Via nedanstående välskrivna blogginlägg från andra ekonomibloggare kan du läsa mer om så kallade strukturerade produkter.
- Min analys av aktieindexobligationer, spaxar och andra strukturerade produkter
- Strukturerade produkter
- Strukturerade produkter, något för småsparare?
- Kapitalandelsbevis, strukturerade produkter och annat spännande för oss sparare
- Strukturerade Produkter – Marknadsguide för Dig som skall investera i Strukturerade Produkter!
- Räntebevis - Lönsam Lurendrejeri?
